Äntligen franskt!

Pastan från gårdagen gjorde sig påmind när vi vaknade i morse, för att inte säga för mycket så kan ni själva räkna ut att när man ätit en minst sagt manlig portion mat kvällen innan trycker det på. Det är ganska svårt att göra något åt saken när man tältar i en trädgård. Hursomhelst, lösningen på problemet kom senare. Som vi skrev igår råkade Tommie ut för en rejäl punktering. Morgonen ägnades åt att tejpa ihop däcket för att cykla de 2 km till närmaste öppna cykelbutik. Väl framme blev vi positivt överraskade över att det faktiskt var öppet, redan kl 9. Efter att ha tagit oss igenom den språkliga barriären började affärsinnehavaren att byta ut hela hjulet. Vi hade svårt att tänka på något annat än att göra oss av med gårdagens pasta och frågade den inte ont anande butiksinnehavaren om en toalett. Glatt ovetande visade hans tjej oss in i parets lägenhet och till deras privata wc. Hela kalaset tog ca 40 minuter och därefter var vi återigen påväg, med samtliga problem åtgärdade. Dagens stora utmaning var den stora staden charleroi. Vi angrep utmaningen som vi brukar genom att ta oss in i stadsmitten för att där fråga vidare om riktning. Denna gången blev våra offer två kvinnliga poliser som skrattandes och fnittrandes försökte förklara hur vi skulle hitta ut. Det visade sig bara lättare sagt än gjort, och efter ca 5 minuters förklarande tog den ena polisen fram ett papper för att rita en mycket detaljerad karta på frihand. Vi tackade för hjälpen och började cykla ut från staden med hjälp av teckningen. Det hela flöt på bra och efter en kvart stannade vi till för att stämma av mot gatunamnen på kartan. En kostymklädd herre klev fram och frågade var vi var påväg och erbjöd sin hjälp. Han förklarade att kartan vi fått var bra men visade en farlig och tråkig bilväg. Han kompletterade kartan med att rita dit lite detaljer ( med en mont Blanc penna som säkert kostade lika mkt som våra cyklar tillsammans för övrigt) som skulle leda oss till en cykelväg som gick längs floden la sanbre. Vi tackade för hjälpen och valde att gå på hans tips. Det visade sig vara ett bra beslut, för vägen längs kanalen är nog en av de häftigaste på resan hittills. Med en början bland tunga infustribyggnader med höga rostiga torn, som taget ur en gammal krigsfilm, slingrade sig vägen under gammla rostiga tågbroar, över fält, förbi vackra slott och slussar, gammla ruiner och pittoreska byar. Helt underbart, och alltihop på asfalt eller betong! Slutligen kom vi fram till maubeuge i Frankrike! Här visar bilarna lite mer respekt och solen tittar fram nu på kvällen. Vi lägger en häftig dag och hela Belgien bakom oss. Nu har vi ätit resans första baguett och hoppas på många fler! godnatt!



//Tommie & Jon

Location:Rue du Bois,Hornaing,Frankrike